She's all alone again, wiping the tears from her eyes. Some days he feels like dying, she gets so sick of crying.

I´m sick of this shit. Hur trevlig är en kille om man försöker skriva till honom på Facebook och han inte svarar? Om man skickar ett sms till honom men man får inget svar, och han svarar dig inte när han ser dig i korridoren heller? Och allt jag försöker göra är att fråga honom en enkel fråga, helt vänskapligt.

"The show must go on" sjöng Freddie Mercury, och jag håller med honom. Jag tänker gå vidare.


But don´t tell anyone.

Skrivet i dagboken lördagen den 27 mars 2010 kl. 18:39: "Den här veckan har helt klart varit en av de roligaste i mitt liv! Mitt huvud känns däremot fortfarande en aning rörigt. Jag har sovit jättedåligt de senaste veckorna, min mage spökar och jag har börjat tappa aptiten. Livet kan ju absolut inte vara enkelt."

I min lilla dagbok skriver jag om allting som är lite för privat för att skriva i bloggen. Jag har upptäckt att när inläggen i bloggen blir färre används fler sidor i dagboken, och när jag skriver fler blogginlägg skrivs inte lika många sidor i dagboken. Detta går lite upp och ner hela tiden, jag har en del perioder då jag känner mig förvirrad och tankarna snurrar i huvudet hela tiden. Och så finns det perioder då jag inte orkar bry mig om allt det där och tänker: "Whatever, det löser sig på något vis."

För tillfället önskar jag att jag fyller 5 år om en och en halv vecka istället för 15.

Weather the storm and don't look back on last November

Jag känner mig lite konstig i huvudet. Det känns som att jag knappt kan prata, orden trasslar in sig i varandra. Mina tankar varandrar iväg till saker jag inte borde tänka på, och det gör mig aningen ofokuserad. På kvällarna ta det alldeles för lång tid att somna. Jag tror att jag måste göra något åt det här. Jag har ingen aning om hur, men jag kan inte ha det så här längre. Tills jag kommer på vad jag ska göra åt saken så låter jag mina öron fyllas med trummor, gitarr, bas och underbara sångares röster.

Om jag kunde drömma...


"Om jag kunde drömma, skulle jag drömma om dig. Och det skäms jag inte för."
- Edward Cullen, Twilight

Nej då, jag skäms inte ett dugg. Så länge han inte vet att jag drömmer, och vad jag drömmer om honom (det är inte Edward Cullen jag syftar på).

Got to get that monkey off my back

Oh shit. Vet ni hur mycket skit jag skulle vilja berätta för er just nu? Mer än ni kan ana. Holy crap. Jag vet inte hur länge jag pallar. Att bara titta, att inte göra något, jag känner mig så maktlös. Jag tänker inte göra samma misstag igen, men det är jobbigt att hålla så mycket känslor inom sig. Nu blir jag helt knäpp. I got to get this fucking monkey off my back.


It started out as a feeling

Just nu så sitter jag och tänker. Jag tänker och tänker och tänker men det leder ingen vart, hur jag än vrider och vänder på saken så kommer jag inte fram till någonting. Det är hemskt. Att det är lov gör inte saken bättre, jag har alldeles för mycket tid över. Jag stirrar på den vita väggen framför mig och känner hur ögonen fylls med tårar. Varför kan inte livet vara enkelt?

I´ve fallen in love for the first time, and this time I know it´s for real

Varje gång jag ser ditt ansikte vänds hela min värld upp och ner. Mina ben viker sig nästan under mig när jag ser dina underbara blåa ögon. Jag tänker på dig hela tiden, tänk om du faktiskt visste om det?

Idag tittade de där blåa ögonen rakt in i mina bruna. Jag dog.


Vill du vara min kompis?

Vi står fortfarande och trampar på samma ställe, men detta kanske är början på något nytt, eller fortsättningen på det som varit? Jag vet att du känner mig lika väl som jag känner dig. Frågan är om du vill, om du verkligen vågar. Du kan lita på mig, jag sviker dig inte. Men vilken väg vi än väljer att gå nu, så har jag lärt mig att du alltid kommer att vara en viktig del av mina barndomsminnen.

Vi har all tid i världen, du behöver inte oroa dig.

Självförtroende

Det här med självfötroende är inte lätt. Mitt självförtroende sjönk otroligt mycket när mina föräldrar skilde sig. Då var jag 11 år, en väldigt känslig ålder och man brydde sig så mycket om vad folk tyckte och tänkte. Jag trodde att jag inte var bra på någonting, var inte nöjd med mitt utseende och hela mitt liv vändes upp och ner. Jag hade ingen jag kunde prata med, ingen som förstod mig. Men så kom den tiden då det började vända. Jag började släppa loss mer tillsammans med mina kompisar, slutade bry mig om vad folk tyckte om mig. Mina kompisar var nog till mer hjälp än de tror, men de hade rätt, man måste tro att man kan, man måste försöka. Man lär sig av sina misstag, ingen är perfekt, det finns ingen som är bra på allt.

Vad kan man göra för att höja sitt självförtroende? 
- Skriv en lapp där du skriver "saker jag är bra på" och "saker jag gillar med mitt utseende". Tänk på vad du kan göra för att framhäva det du gillar med ditt utseende!
- Bry dig inte om andra som säger dumma saker till dig, be dem att dra åt skogen.
- Sluta tänka negativt. Byt ut "jag kan inte, jag är så dålig" mot "jag försöker, jag gör mitt bästa".

Vad är det som gör att vi får dåligt självförtroende egentligen?


Hur kunde det bli så här?

Jag trodde verkligen att jag hade kommit över honom, fram tills i torsdags. Sen dess har tankarna snurrat hela tiden. Det är helt sjukt hur länge man kan vara kär i någon. När jag tänker mycket så brukar jag lyssna på musik. Men vissa låtar påminner så mycket. Ärligt talat så borde jag inte hänga upp mig på någon idiot, men den där dumma känslan när jag ser honom försvinner inte ändå. Jag vill verkligen inte. Jag vet inte varför. Och jag vet att jag inte inbillar mig något, för den där känslan går inte att ta fel på. För jag vet hur det känns att vara riktigt kär.

Jag funderade på om jag verkligen skulle publicera det här inlägget. Men på något sätt så känns det som om jag försöker förneka allt om jag inte publicerar det.

Så här ska en bra kompis vara!

En bra kompis:

- Lyssnar när man berättar något.
- Klarar av att bråka, något man måste göra ibland. Folk som säger förlåt så fort man blir sur över något är rätt irriterande. Även om man vill bli sams igen måste man förstå att den andra kanske är arg fortfarande.
- Har förståelse för att man kanske inte är på toppenhumör när man har PMS.
- Försöker hjälpa till när man har problem. Spelar ingen roll om det gäller killar, en dålig hårdag eller om man inte förstår matteläxan.
- Blir glad för din skull och kan glädjas åt något som du blir glad av.

Och det allra viktigaste:
- Försöker inte övertala dig att förändra dig på något sätt, till exempel din klädstil. En riktig kompis gillar dig som du är!

Det här började jag fundera på igår kväll. Någon av mina kompisar kanske har gjort ett litet misstag någon gång, och det kan jag förlåta. Men om sånt här händer flera gånger, då börjar jag undra vem som egentligen är värd att vara kompis med.


Systrar i Jeans

"Jag ska berätta en sak som jag har kommit fram till", sa Lena.
Tibby satte sig upp, hon också. Lena valde sina ord med största omsorg.
"Det finns människor som blir kära gång på gång."
Tibby nickade och förstod precis varför Lena såg så sorgsen ut.
"Och så finns det andra som bara verkar kunna bli förälskade en enda gång i livet."

Nalle Puh



Det är att göra en god gärning utan att tänka på att det är en god gärning.


Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det.



Det är verkligen ingen vidare mening med att uppleva intressanta saker som översvämningar, om man inte får vara två om dem. Det är bra mycket trevligare att vara två.



Om en person du talar med inte tycks lyssna, var tålamodig. Det kan helt enkelt vara så att han har lite ludd i ena örat.



När du tittar på dina båda tassar, behöver du bara bestämma dig för vilken som är den högra, sedan kan du vara säker på att den andra är den vänstra.



 Kanin är begåvad, sa Puh tankfullt.
- Ja, sa Nasse. Kanin är begåvad.
- Och han har Hjärna.
- Ja, sa Nasse. Kanin har Hjärna.

Det blev en lång tystnad.
- Jag antar, sa Puh, att det är därför han aldrig begriper nånting.